24 km

Längdrekord i går, men jag var så slut efteråt att jag inte orkade lyfta armarna och skriva om det. Jag sprang hem från jobbet och med en avstickare runt halva Kungsholmen blev det 24 km. Benen kändes lätta i början, troligtvis på grund av att jag inte sprungit sedan ett intervallpass i torsdags. Vårvärme och sol – sprang i keps och utan jacka för första gången i år. Frid och fröjd den första milen, sen började jag bli kall. Solen sken fortfarande och folk satt och njöt på uteserveringarna, så jag vet inte varför jag blev så kall. Det är möjligt att jag hade för mycket kläder på mig i början och blev för svettig. Krånglade på mig jackan, men frös ändå och de sista 8 kilometrarna gick otroligt tungt och långsamt. Vid 20 km fick jag dessutom håll, som följde med mig hela vägen hem. När jag hade 1,5 km kvar av min planerade sträcka sprang jag förbi mitt hus, så då fick jag träna pannbenet också. Nu är jag nöjd och glad över mitt längdrekord, men hoppas på att nästa längdrekord blir en lite mer angenäm upplevelse.