Månad: maj 2016

Fem dagar kvar till Stockholm Marathon. Jag har extrem bacillskräck, är hypokondrisk och kollar väderleksrapporten en gång i timmen (just nu hoppfulla 18 grader och sol/moln på lördag). Ett kortare fartpass i kväll och ett lugn distanspass i morgon står kvar på schemat, sen ligger all fokus på mat, vila och att undvika ett nervöst sammanbrott.

5 km snabbdistans med nytt rekord: 25:46. Jag tyckte jag sprang som en blådåre och de sista hundra meterna tänkte jag: ”Jag kan inte springa snabbare än så här”, men när jag sen såg resultatet gick tankarna över till ”Jag kunde kanske sprungit snabbare början..”. Nästa gång ska jag under 25:00!

När jag senare satt och fipplade med klockan, hittade jag ett menyval för förutsagda tävlingstider. Man kan väl säga att Garmin har en något överskattad syn på min kapacitet.

 

Sista riktigt långa långpasset i dag, galna 32 kilometer, från Älvsjö till en svängom på Djurgården och sen tillbaka över Södermalm. Vid 29 km började det göra ont lite här och var så de sista 3 kilometrarna var riktigt tunga. Jag var helt slut när jag kom hem. Dusch, äggmacka, lite chips – sen somnade jag i soffan. Hur pigg är man efter ytterligare 10 km?Mängdrekord denna vecka i och med långpasset i måndags och två kortare pass, 66 km.

Nu börjar den efterlängtade nedtrappningen.

Kristi Himmelsfärdshelg med sol, golf, grillning och två korta löppass är till ända. I dag var det dags för jobb och långpass hem. Lägligt nog var det varmaste dagen hittills i år, minst 25 grader. Inga omvägar den här rundan, det räckte med två mils värmeträning. Folk, folk, folk överallt, det gick knappt att komma fram på trottoarerna på Kungsholmen och Söder. Tunga ben i solen, jag försökte dricka mycket men kunde nog druckit mer. Dadelbollarna jag hade med fick jag äta upp tidigare än planerat, de höll på att smälta bort. Men jag klagar verkligen inte, det får gärna vara så här varmt jämt för min del, med undantag för en liten dipp i temperatur på cirka 10 grader den 4 juni mellan klockan 12 och 18.

Sol. Värme. Folk som slappar i gröngräset och solar på parkbänkarna. Leenden. Korta intervaller på lunchen och flåset känns fortfarande bra. Snälla sol, stanna kvar.

I dag kändes det bra. Tröskelpass på lunchen, 3 x 10 minuter, som med upp- och nerjogg landade på 10 km. Fint väder och bra flås, det känns som det var längesedan det inträffade sist. Kanske är det solen, den analkande värmen, fågelsången, några lager färre kläder som gör att allt känns bättre eller så börjar min självordinerade kur av järn och magnesium ge resultat. Just i dag är jag stark, hur som helst. Fast nu börjar jag känna mig lite förkyld…