Forza Anna!

I dag har jag gjort nåt jag inte trodde var möjligt. Jag sprang 2 timmar på löpbandet. 2 timmar! Jag plöjde tre avsnitt av Private Practise på Viaplay, hade med mig matsäck – en nötcreme – och höll ett jättelågt tempo, ca 7 min/km. Bra taktik, men om det blir en nästa gång kanske jag ska satsa på en större matsäck. 2 timmar. På löpband! Landade på 17 kilometer.

Dagen bjöd på ett brutalt pass på löpbandet efter jobbet. Säga vad man vill om löpband, men om det är något de duger till så är det intervaller. 5 km fartlek stod på schemat, men i brist på lyktstolpar och terräng att fartleka kring körde jag 1-2-3-2-1-2-3-2-1-minutersintervaller i 4:35-tempo med 1 minut lugn jogg mellan (3 minuter efter de långa intervallerna (skulle varit 2 minuter men jag läste tack och lov fel)).

2 km lugn uppvärmning, dynamisk rörlighet, 2 x 80 m koordinationslopp, 5 km intervaller och 2 km nedvarvning – det blev drygt 9 km allt som allt. Jag var fullkomligt slut efteråt, men stolt och nöjd över att jag inte fuskade, sänkte tempot eller kortade ner programmet. Dessutom: inget nackont! En bra fredag helt enkelt.

Nacke och axel fortsätter att bråka, jag har ont, sover dåligt, är frustrerad och uppenbarligen lite gnällig. I dag sprang jag ändå 7 km på löpbandet. Ben och flås mådde toppen och kunde sprungit längre medan nacken var hyfsat nöjd redan vid uppvärmningen. Värken blev inte värre i alla fall och själen mår bättre nu.

Tillbaka efter en underbar långhelg i Nerja, Spanien. Någon löpning blev det inte, på grund av en elak nackspärr, men en väldig massa promenerande upp och ner för små mysiga gränder.

Nu är batterierna tankade med lite sol och avkoppling. Jag hoppas bara att nackspärren kan ge med sig illa kvickt, innan springbenen blir totalt förslappade. Endast 5 km löpning denna vecka.

Jag sprang inte i går. Tiden räckte inte till och benen behövde vila en dag extra efter söndagens långpass. I dag räckte inte tiden till heller, jag sköt på träningen för länge och sen var det dags att hämta mor min på Centralstationen. Och DÅ blev springsuget plötsligt outhärdligt. Det var 12 minusgrader ute så jag drog till gymmet för en snabbis på löpbandet.
7 kilometer lugn distans och löparstyrka stod egentligen på schemat, men det skulle ta alldeles för lång tid. Jag sprang 5 kilometer lite tuffare i stället och hoppade över styrketräningen.

1: 6 min/km
2: 5:30 min/km
3: 5 min/km
4: 5:30 min/km
5: 6 min/km

Ben och flås kändes ovanligt bra. 28 minuter och vips så förvandlades jag från potentiellt monster till harmonisk mor/dotter/fru.

Alternativ träning: bära in en hundra kilo tung varmvattenberedare i källaren. 

I dag var det svårt att komma ut. 4 minusgrader, inget varmvatten, för långt till gymmet, ont i ryggen, allmänt slö och trött. Men på något sätt lyckades jag kavla på mig flera lager springkläder och ge mig ut i alla fall. Nu, efter 16 kyliga kilometrar, är jag så stolt och nöjd över mig själv. Bra första springning 2016. Heja mej!

2015 snart till ända. Som löparår har det varit mitt bästa. Jag kan fortfarande känna lyckoruset under Göteborgsvarvet som var årets höjdpunkt. Jag är också supernöjd med Hässelbyloppet där jag sänkte mitt personbästa på milen med över 2 min. 

849 km ska jag ha sprungit enligt Garmin. Juli månad sprang jag som mest, 107 km. Nu hoppas jag bara att jag får vara frisk och stark under nästa år.

Välkommen 2016.

Sol och ett par plusgrader ute. Jag hade ingen lust att avsluta 2015 års löpning med löpband så jag lämnade av duschgrejer och ombyte på gymmet och sprang ut. Det var lite snöigt underlag först men efter nån kilometer hittade jag soprena cykelbanor i Örby, inte ett grus eller en isfläck någonstans.

Det var en hel del moment på programmet i dag. Distansuppvärmning 3 km, dynamisk rörlighet, koordinationslopp 6 x 80 m och sen 3 km lugn jogg. Det blev 7 km sammanlagt. Efter det körde jag löparstyrka och stretch inne på gymmet.

Benen kändes tunga idag men det var skönt att slippa löpbandet. Härligt med frisk luft (blandat med lite avgaser från Magelungsvägen) i lungorna.

Redo för att fira in 2016!

Minusgrader, krispig snö och sol kunde ju inneburit härlig vinterlöpning men då jag saknar både dobbade skor och varmvatten (varmvattenberedaren sönder på obestämd framtid) fick det bli löpband på gymmet i stället. Jag laddade upp med två olika par hörlurar, nerladdade tv-serier i mobilen och en stor flaska vatten. Tv-serien var bara att glömma, det kändes livsfarligt att glo på en liten skärm, så jag bytte till Sommar i P1 i stället.
Det blev 8 långtråkiga kilometer i lugn fart. Jag började på 9 km/h och ökade successivt till 10 km/h för att något intressant skulle hända. Det blev en timme på bandet med uppvärmning och nedvarvning inkluderat och jag rymde inte ens till toaletten trots att jag var kissnödig hela tiden.

Går det verkligen inte att göra löpband lite mer spännande? Det skulle ju kunna bli riktigt kul om man sprang mot en skärm och miljön ändrades allt efter som. Eller om man var i ett TV-spel? Jagad av gröna monster letandes efter en skatt? Eller att alla andra på löpbanden bredvid dök upp i rutan också? Det finns ju golf-simulatorer över mängder av golfbanor, kan det inte finnas simulatorer över olika lopp? New York marathon here I come!